Lina 3 år!

Äntligen har vår lilla prinsessa fyllt 3 år! Hela sommaren har hon längtat och pratat om att “Snart är jag 3 år. Då blir jag stor. Och då får jag ta först (tårta)”.

Hon har övat att blåsa ut ljus, vilket visade sig gå riktigt bra på kalaset. Mormor o morfar, farmor o farfar, Stefan o Katrin och Sam och Nellie kunde alla komma och fira vår 3-åring. Mormors hembakade gräddtårta (som Lina hade beställt), krämbullar, mockarutor, äppelmuffins och annat smått och gott fanns dukat på bordet.

Efter vi fikat och sjungit för födelsedagsbarnet var det dags för presentöppning: Rosa huvjumper, bok “Casper snickrar” och t-shirt (Nils o Gabriela), Memoryspel, trosor och långärmad klänning (farmor o farfar), sifferlegotåg och pengar (mormor o morfar), vit nalle, pennor, färgat papper och mönstersax (Sam o Nellie).

Av mamma och pappa fick Lina sina presenter redan på morgonen. Dockhuset som pappa hittat på vinden var lagat, ommålat, rentorkat, dammsuget och iordningställt i lekrummet när Lina vaknade. Ett kul tidsfördriv i väntan på kalaset. Dessutom fick hon en randig klänning, prickiga Pippi-trosor och två par strumpbyxor (hennes favoritplagg just nu). Byxor eller tights duger inte utan det ska var strumpbyxor där sockarna sitter fast i byxorna. Helst vill hon ha klänning varje dag numera och allra helst ska hon ha prinsessklänningen!

På treårskontrollen visade det sig att Lina väger 13,6 kg och är 97 cm lång. Hon är numera något längre och något lättare än snittet. Följer sin kurva bra.
Distriktssköterskan Maritha gjorde även tal- och förståelsetest. Till en början ville Lina inte prata med Maritha, som vanligt lite blyg för de hon inte känner.
Hon fick rita vad hon ville (modern konst) under tiden mamma svarade på några frågor om hennes tal och utveckling och fick sedan följa vissa instruktioner. Men hon nickade bara som svar på frågorna. Men när Maritha slutligen tog fram kort med olika saker på kunde Lina inte låta bli att öppna munnen. “Kan du peka på något man kan äta” undrade Maritha. “Ja” svarade Lina. “Vad är det då” undrade Maritha. “Ett äpple” svarade Lina. Hon blev godkänd.

När vi sedan skulle klä på oss våra ytterkläder utanför Marithas rum kom Lina igång ordentligt med att prata. “Jag ska visa min tiger som jag fick för Anton när jag kommer till förskolan. Han har ingen tiger, ha haaa…” Maritha hörde såklart konversationen och log när vi sade hejdå.