Det kan finnas anledningar att värma upp krypgrunden på våren. Jag har valt att ha en återcirkulerande luftsolfångare som inte tar in ny luft utifrån. Under vissa förutsättningar kan det vara väldigt gynnsamt att kunna både värma upp krypgrunden och samtidigt avfukta genom att se till att den nya luften har lägre absolut fukthalt.Det kräver dock en del räknande och luftfuktighetsgivare för att se till att det alltid blir bättre att ventilera jämför med att låta bli. Genom att välja en återcirkulerande variant slipper man den problematiken, om solen tillför mer värme än det kostar att cirkulera så är det värt att köra solfångaren, det är samma luft hela tiden och det finns ingen risk att man gör så att det blir fuktigare.

Solkollektor, materialval

Materialet bör vara mörkt, lätt att såga och tåla utomhusmiljön. Valet föll på formskiva från Byggmax, där kanterna förseglats med Titebond III lim. Bygghemma har en kanalplast 10mm tjock, med 4 lager plast för bra isolering, Halle Isolux 10. UV-skydd och 10 års garanti. Skivan kapades på längden för att få två långsmala delar ut varje. Gavlarna, undersidan och baksidan isolerades med 20mm frigolit.

Ritning

Simulering

Med lite för breda kanaler finns det, enligt simuleringen, en risk att luften mest följer väggarna och inte hela ytan. Stora ytor av stillastående luft hjälper inte till att värma så det finns två sätt att minska problemet, smalare kanaler eller tubulatorer i kanalerna. I simuleringen la jag in lite olika typer för att se skillnaderna. I slutänden blir det en balansgång mellan hur smala luftkanaler som man vill ha för att inte lufthastigheten ska bli för stor så att fläkten ska orka.

Styrsystem

En differentialtermostat som drar ett relä för att starta fläkten får agera styrsystem. En termperatursensor i mitten och en i slutet av solfångaren och en sensor utanför. När ska då fläkten gå? Hur många grader varmare måste luften vara för att det ska vara värt att starta fläkten och inte riskera nettonedkylning innan fläkten hinner stoppas? En axialfläkt typ badrumsfläkt visade sig blåsa för lite, och ersattes av en radialfläkt med styrbart varvtal, manuellt ställd på lämpligt flöde.

IOT

Uppföljning av hur/om solfångaren fungerar sker genom att temperaturerna och en information om hur fläkten arbetat laddas upp till Thingspeak. För att minska uppladdningarna körs en loop med kort looptid som motsvarar minsta önskvärda gångtid på fläkten, och sen beräknas hur stor andel av tiden som fläkten gått. Styrsystemet behöver ingen egen klocka då loggningen baseras på den tid då servern tog emot informationen.

Tester utan fläkt visade på temperaturökning på mer än 50°C i slutet av mars 2018